Engage!

Engage! det är titeln på en av kursens huvudböcker och författaren är Brian Solis. Men den boken har lite problem att väcka mitt engagemang måste jag erkänna. Den är intressant och tänkvärd men det är väldigt mycket prat också. Prat som förtar mycket av det tänkvärda för mig, prat som gör att jag tappar engagemanget. Och det trots att boken är intressant, men definitivt inget för sträckläsning. Tanken med den här bloggen skulle förstås vara att skriva intressanta och tänkvärda reflektioner kring boken. Men det har inte blivit så mycket mer än just en tanke. Så nu läser jag om boken, i portioner. Och mina tankar hamnar på pränt, om de kommer att synas i bloggen eller bli en del av hemuppgiften återstår att se.

Argumentationsanalys

Najs! Argumentationsanalys, det låter intressant! Inte för att jag tänkt på det i samband med digital kommunikation. Inte för att jag tänkt på argumentationsanalys över huvud taget. Men varför inte? Klart det måste vara ett grepp som fungerar i den digitala världen också. Kanske är det än mer så att vi behöver värdera påståenden i digitala sammanhang. När möjligheterna att avkoda sändarens budskap är begränsade, och där min värld inte behöver se ut som din värld.
Nu är jag riktigt nyfiken på att lära mig mer om hur ett resonemang kan byggas upp. Undra hur kopplingen mellan argumentationsanalys och retorik ser ut…

Semiotisk analys

Tanken med att utföra en semiotisk analys är att den ska avslöja kommunikationens dolda signaler, får vi höra i föreläsningen. Jaha? Begreppen denotation – det som faktiskt visas i bilden, och konnotation – tolkningen jag gör av bilden. Denotation definieras som ett teckens grundbetydelse, en beskrivning av tecknet t.ex. ordet ”tidning” eller ett foto på en sådan. Konnotation förklarar subjektivt hur tidningen ter sig och härrör till koder, tidningen kan beskrivas som ”blaska” eller ”magasin”. Konnotation ger utrymme för tolkningar och tecknets betydelse varierar från grundbetydelsen.

Och andra semiotiska analysbegrepp är metonym och metafor… Metafor är ett uttryck som jag har använt i vardagen, vilket gör det lätt att förstå. Men att jag också använder metonymer, utan att tänka på att det är sådana? Metonymi är en betydelsemässig association, något som knyter an det som sägs med själva budskapet, där en del får symbolisera totalen. Manchester, är trevligt! Och en metonym. Pratar jag om tyget eller staden? Här blir det påtagligt för mig att det finns kulturella och språkliga skillnader. För att hålla mig kvar i England, där de säger ”china” om porslin.

Är det någon mer än jag som tycker att semiotisk analys liknar grammatik? Det finns ett regelsystem för språket, och uppenbarligen ett för bilder också.

Fiske

Fiske. Blev jag glad när jag såg att Kommunikationsteorier av Fiske var med i litteraturlistan för kursen? Ja det blev jag! Den känslan var något oväntad för mig, men förklaringen är att jag kom med som reserv på kursen och därför låg tre veckor efter kursstart. Boken om kommunikationsteorier är en gammal bekant från grundkursen i medie- och kommunikationsvetenskap, så helt plötsligt var jag med i matchen igen.

Som flitig konsument av medier tar jag del av och betraktar det som finns på twitter, hemsidor och i bloggar. Jag är fenomenal på att söka efter information och dela med mig till min omgivning, saken är bara den att jag själv inte kommunicerar via sociala medier. Tills nu. Det här kommer att bli intressant!